" Vi ses om ett par dagar..." sa Justin när han öppnade passagerare dörren åt mig och jag klev ur bilen, "mm..." muttrade jag, "Ring", sa jag och han stängde dörren och vände sin blick mot mig, "det klart."

Jag la armarna om honom och kramade honom, "okej då, vi ses", sa jag och höll honom länge i min famn, "jag kommer sakna dig."

Jag log, "och jag dig." Jag såg upp på honom i ögonen och vi såg länge på varandra, ett litet lyckorus for igenom mig, han var min, tusen tals tjejer trånade efter honom och jag hade aldrig förstått varför, men nu gjorde jag det, han var en lyckokälla, och hans ögon, hans läppar, hans leende, jag kunde inte se något fel med honom, "Har jag sagt att du är vacker?" sa han och smekte min kind med sin ena hand.

Jag sa ingenting, såg bara på honom, "har jag sagt att du är vacker?" sa jag och han ryckte lite på mungiporna, sänkte sitt huvud till mitt och snuddade vid mina läppar med sina, jag ställde mig på tå för att få min kyss han väntade med och han kysste mig mjukt tillbaka, jag log mot hans läppar.

Jag öppnade ytterdörren och försökte visa att jag var arg, jag ville att pappa skulle säga att han ångrade sig, att han gärna ville att Justin skulle hänga här, jag ville att pappa skulle ge Justin en chans.

"Hej Kim", sa Olivia och jag höjde blicken och såg på henne.

"Hej Lilo", log jag, "vart har du varit?" mumlade hon och jag skulle precis svara men pappa kom in i hallen, "Kim-" började han men jag bara skakade på huvudet och gick upp för trappan mot mitt rum, "glöm det." mumlade jag och slängde igen dörren efter mig, jag var säker på att han inte hört mig.

 Jag drog av min shorts och drog på mig ett par mjukis byxor, jag satte upp mitt hår i en hårtofs och såg mig själv i spegeln, jag såg ut som ett vrak, stora svarta påsar under ögonen och mitt smink var inte lika fint längre, jag skakade på huvudet och bestämde mig för att ta en dusch.

 När jag hade duschat mig gick jag ner till köket och såg att mamma stod och gjorde pannkakor, "Hej hjärtat", sa hon och jag log lite bara mot henne snabbt och öppnade kylen, tog ett äpple och skulle precis gå till mitt rum när pappa kom och ställde sig framför mig, "Kimberly", sa han skarpt.

"Vad är det?" sa jag trött och skakade på huvudet, ville inte ha denna diskussion med honom nu, "Tänkte du kolla om jag var hos Justin? Ja, jag var hemma hos Justin. Åh, är det nu du ska skälla ut mig för att jag var där, vet du vad? Jag orkar inte bry mig", sa jag och putade med läpparna.

Han suckade, "jag ville säga förlåt", sa han.

Jag såg länge på honom, "du har missat första april", mumlade jag.

Han skakade på huvudet, "Jag är ledsen att jag var så sträng förut, men... när du berättat vad som hade hänt med dig och honom så, så trodde jag faktiskt att du inte skulle förlåta honom, jag trodde bättre om dig..." mumlade han.

"Okej, det trodde jag med, men jag tycker om honom, så mycket så att jag bestämde mig för att förlåta honom", sa jag.

Pappa log ett snett leende, "Okej.. Jag ska försöka ha ett öppnare sinne för honom..." mumlade han och jag log, "tack."

"Ska du följa med till garaget?" sa han och jag såg länge på honom, tvekade, "kom igen nu, om du ska ha en pojkvän så är det nu jag ska ta ett snack med dig."

Jag himlade med ögonen och Olivia kom in i köket, "jag hade aldrig något snack med dig?"

Pappa flinade, "du är för ung för det."

Jag rodnade, och gick efter pappa och vi gick tillsammans ut till garaget.

Jag satte mig på huven på bilen och pappa ställde sig vid skåpen och började byta plats på verktygen, "så..." började pappa och jag såg upp i taket, "mmm?"

"Hur gammal är han?"

Jag tog ett bett av mitt äpple, "Han är arton", sa jag och nickade, "okej. hur är han?"

Jag ryckte på axlarna trots att pappa inte såg på mig, "han är väldigt... varm." sa jag, "hur länge har ni haft erat hemliga lilla förhållande?"

"Någon dag typ..."

Pappa nickade, "hur träffades ni?"

jag slängde mitt äpple i papperskorgen och träffade, "i parken."

"Du tycker om honom."

Jag nickade, "japp", sa jag och såg på pappas ryggtavla.

"Hur mycket?"

"för mycket", sa jag med ett leende.

Pappa skrattade till, "Jag... Jag vet inte hur ni-" började han och stannade upp med sina verktyg, "du fyller sjutton, du är en stor flicka jag vet det, men jag vill att-" fortsatte han men avbröt sig igen, "Det finns saker du måste tänka på ... om ni ska vara... fysiskt intima..." började han, vände sig om och rodnade blossade över mitt ansikte och jag  avbröt honom, "pappa-" började jag med ett skratt, "snälla. nej", sa jag och reste mig upp.

"Det är viktigt-" började han igen men jag skakade på huvudet och såg på honom, "snälla nej, snälla ha inte blommor och bi snack med mig! Jag har det hellre med mamma", sa jag och skakade på huvudet.

"Aa visst... du ser ju hur det gick för henne, hon blev gravid med dig när hon var 19..." mumlade han och skakade på huvudet.

Jag började gå mot dörren, "okej det räcker nu."

"Jag är allvarlig, Kimmy. Jag vill att ni är försiktiga", sa pappa och jag skakade på huvudet, "pappa!? vet du vad? Jag är oskuld!" sa jag och pappa grimaserade, "okej det räcker, du kan gå", sa han och skakade på huvudet.

Jag gick snabbt ur garaget och raka vägen upp till mitt rum.

Jag skakade på huvudet och la mig ner i sängen, "Shit." mumlade jag.

Jag och pappa var enkla egentligen, vi var väldigt lika, när vi blev upprörda gick vi gång som en vulkan, och efter en stund så var allting lugnt igen, och jag tyckte inte om det ibland, men det kändes bra nu att pappa valde att lita på mig när det gällde Justin, men det var lite för mycket att han ville prata blommor och bi om med mig, det var alltid mammas del att prata om sådant.

"Jag har tråkigt..." klagade jag dagen efter på kvällen.

Mamma suckade, "du har varit riktigt tråkig hela dagen, vart har du Amber?" sa hon och jag suckade, "Hon är med Ryan."

"Vart har du Justin?"

Jag andades ut, "Han är hos sin pappa bort åt helvete", klagade jag.

Pappa kom in i köket, "vad du ska gnälla."

"Vart är hans pappa?" frågade mamma förvånat.

"Nej alltså, Justins föräldrar är skilda", sa jag och pappa satte sig ner vid köksbordet framför mig, "på tal om Justin..." började jag, "Jag frågade honom om han ville gå på balen med mig..." mumlade jag vidare.

Pappa såg upp på mig, "och när är balen?"

"på fredag", sa jag och pappa höjde på ögonbrynen, "Jasså.. Men är inte din bal då?" sa han och jag nickade, "jo."

"Aja, gå du med honom..." muttrade han och tog upp tidningen som låg på bordet mellan oss och började läsa någon artikel.

"Är det okej?" mumlade jag.

Mamma log stort, "klart det är okej! Men kommer inte folk se er och de blir officiellt... för hela världen?" sa mamma och jag nickade uppgivet med huvudet, "jag sa det till Justin jag med, men han ville gå ändå, han sa att han skulle sköta median."

Pappa grymtade, "jag tycker illa om tanken att du finns med i tidningar.

Jag ryckte på axlarna, "det stör mig inte så mycket, så länge Justin inte blir skadad utav det", sa jag.

Pappa höjde blicken från tidningen, "hur ska han bli skadad utav det?"

Jag himlade med ögonen, "Han har biljontals tjejer i världen över som trånar efter honom, och nu skaffar han en flickvän, och dom biljontals tjejerna är ju freak som tror dom kan få honom", muttrade jag surt, sur över att jag visste att det fanns tjejer som ville ha honom, som antagligen skulle göra vad som helst för att komma åt honom, men sedan log jag, han valde mig.

"Och han valde dig", log mamma med ett lyckligt leende som om hon läst mina tankar.

"Nej det gjorde han inte", sa pappa och skakade på huvudet, "du valde honom."

Jag skrattade till och min mobil började ringa på bordet, jag slängde en blick på skärmen och såg att det var Justin, jag log, tog telefonen svarade och la den mot örat, "Hallå?" sa jag med en lycklig suck.

"Hej Baby", hörde jag Justins röst i bakgrunden, "vad gör du?"

Jag log för mig själv, "Jag sitter och pratar om dig faktiskt", sa jag.

"Jasså? Med vem?" sa han och jag hörde ett leende i hans röst.

"Med mamma och pappa", sa jag och nickade, jag hade inte berättat för Justin om min och pappas konversation.

"Åh", sa Justin och jag hörde oroligheten i hans röst, "ringde jag opassande?"

Jag skakade på huvudet, "Nejdå." 

"Åh.." sa han igen, "hur är det med..? Har din pappa sagt något om dig och mig?"

Jag log stort, "Ja", sa jag, "Det är okej", sa jag.

Justin skrockade, "allvar?"

Jag log, "ja, fast" jag tänkte berätta om blommor och bin snacket men lät bli eftersom min pappa satt framför mig, jag ville inte göra det pinsammare.

"Kan du inte be Justin komma över på middag imorgon?" sa mamma och jag såg på henne och skakade på huvudet, "mamma nej..." mumlade jag.

"Vadå?" sa Justin glatt i andra luren.

"ehm, mamma vill att du kommer över imorron på middag..." mumlade jag.

"Ja visst", sa Justin, "det blir kul."

Jag skakade på huvudet med en fnysning, "När ses vi imorgon?" sa jag längtande.

"Runt ett", sa Justin och jag log, "kommer du hit? eller ska jag komma till dig?"

"Jag kommer till dig, jag skulle ju komma över på middag?" sa han och jag nickade, "okej."

"Justin vjem pjatar du mjed?" hörde jag en röst säga i bakgrunden och jag log, det var hans syster.

"Vem jag pratar med? Kan du hålla en hemlighet?" hörde jag Justin säga tyst, "Jag pratar med min flickvän."

"haj du en flickvän?"

Justin skrattade i andra luren, "ja." "Men Justin... Äj inte jag din favojit tjej?"

Jag skrattade, "Klart du är", sa Justin, "Det kommer du alltid vara."

"vet pappa om din flickvän?"

"Jag har inte pratat med honom än", mumlade Justin, "men jag ska göra det ikväll, gå och lek nu, och berätta inte något för någon!" sa Justin och dom skrattade.

"Hallå?" sa Justin i luren och jag fnittrade, "Du är så jävla go, hon verkar jätte söt!"

"Det är hon", sa Justin.

Jag gick ifrån köksbordet och in till vardagsrummet där ingen satt, jag satte mig ner i soffan och Buzz kom och hoppade upp bredvid mig, "jag saknar dig", mumlade jag.

"Jag saknar dig med, baby. Jag måste gå och snacka med pappa nu, så vi ses imorgon, hejdå", sa Justin och jag nickade.

"Okej, hejdå."

Och det pep till i luren och jag såg på Buzz, och han såg på mig, "Buzz..." mumlade jag, "Jag älskar den killen."

Justins perspektiv:

"Pappa", mumlade jag när alla gått och lagt sig, det var bara jag och pappa kvar i vardagsrummet.

"Mmm?" sa pappa utan att släppa tv:n med blicken.

Jag drog handen genom håret, och såg bort från pappa, "Jag har... en flickvän", mumlade jag.

Jag såg i ögonvrån hur pappa tittade på mig, "allvar? Vem är hon? Vart har jag sätt henne? Jag slår vad om att hon är modell!" sa pappa och jag såg lite oroligt på honom, "Hon är inte kändis", sa jag och pappa höjde på ögonbrynen, "jaha... hur träffade du henne?"

"I stratford", mumlade jag.

"Justin förhelvete, du kan inte skaffa en flickvän där", sa han och stängde av tv och vi såg länge på varandra, "varför inte?"

"Du är en artist som turnerar, du kan inte hänga där på din lediga tid, du kommer fasta där!"

Jag såg förbannat på honom, "aha? Var det därför du stack eller? Förlåt om jag någonsin försökte få dig att fastna där." muttrade jag och pappa hajade till, "du vet att det inte är så jag menade."

Jag suckade och reste mig upp, "Varför ska min flickvän vara kändis? Varför?"

"För... Justin hon kan utnyttja dig", sa pappa och jag skakade på huvudet, "Hon kommer inte utnyttja mig!"

Pappa grimaserade, "nehe, hur kan du vara så säker på det?"

Jag såg ilsket på honom, "för att jag litar på henne! Kan du inte bara vara glad för någon jävla gångs skull!" sa jag och gick ifrån vardagsrummet och skulle precis gå ut till hallen när jag såg att Jazmyn stod och lyssnade i sin pyjamas, hon såg rädd ut, hon tyckte inte om när jag höjde rösten.

"Hej gumman", sa jag och böjde mig ner och tog upp henne i min famn, "Vajföj bjåkaj ni?" sa hon och kramade mig, "Ingenting", mumlade jag och såg på pappa, och pappa såg på mig, "Jazmyn gå och sov, jag och Justin pratar."

"Jag går och lägger mig jag med", sa jag och gick.

Först lämnade jag av Jazmyn i hennes rum, hon kunde inte sova så jag sjung henne till söms, sedan så gick jag till gästrummet, jag drog av mig min t-shirt och mjukis byxor och la mig i sängen och drog täcket tätt intill mig och jag suckade av trötthet.

 Det knackade lätt på dörren, "får jag komma in?"

Jag suckade, "Vad vill du?"

Pappa kom in i rummet och satte sig på sängkanten och jag tog fram min mobil som låg på laddning och såg på klockan, den var tolv.

"Jag är ledsen för det tidigare, jag vill bara inte att du blir sårad", mumlade pappa.

Jag nickade, "mm..."

"Vad heter hon?" sa pappa, "Kimberly Campbell", sa jag.

"Vad fint namn, har du någon bild på henne?" mumlade pappa och jag nickade, gav honom min iphone och han tryckte på knappen och min skärmbild lös.

"Hon är vacker", sa pappa.

Jag nickade, "Hon är underbar."