you're my disease, chapter 19 - prom

1kommentarer

Mamma och pappa började prata om något annat men jag såg bara på Justin, orolig över varför han mådde så dåligt, han såg bort från min blick hela tiden, men jag tvingade honom att se på mig, han skakade på huvudet, "jag mår bra..." sa han och jag suckade, la min hand på hans lår och han anades ut och la sin hand över mig och log mot mig, "I'm fine."
 

 

"Le", sa mamma medan hon tittade på displeyen på systemkameran.
Jag gjorde som hon sa och Justin drog mig närmare sig och jag kände mig genast bekvämare.

"Du har bara bal en gång i livet Kimberly, så se till att ha det roligt ikväll", sa mamma och kom fram till mig och Justin och gav mig en mjuk kram.

Det var äntligen fredag, jag hade firat min födelsedag med min familj och Justin, vi hade ätit middag och sedan hade jag och Justin haft lite egen tid, och nu några timmar senare, klockan halv åtta, är det dags för balen alla väntat på.
Jag var glad över att Justin ville gå med mig, det sista jag ville var att gå på balen med någon annan kille, när jag var med Justin, fast jag var fortfarande orolig över om det skulle skada Justin.

Jag var glad över att jobbet hade ringt pappa och bett han komma in ikväll för att jobba över, för annars hade det blivit massa tårar om hur stor jag blivit och pappa hade tjatat på Justin att ta hand om mig, men det var lite synd att pappa inte var här och kunde se mig.

"Vi får åka nu", log Justin och jag nickade.

Justin var stiligare än någinsin, han var så snygg så jag inte kunde slita blicken från honom, han hade tagit på sig ett par svarta jeans, en svart skjorta och en svart kavaj där över, han var så grymt frestande när han stod i mitt vardagsrum med händerna i sina fickor, talade med min mamma om när vi skulle komma hem, ibland så slängde han en blick på mig och försökte dölja ett leende.

Till slut lämnade jag och Justin mitt hem och Justin ledde mig ut till limosinen som han skaffat, bara för att göra det extra lyxigt för mig, jag tyckte att det var för mycket, men han envisades med att det skulle vara kul, något jag sent skulle glömma, jag log motvilligt och han bytte samtalsämne när limosinen började köra mot stans enda lyxiga hotell.
"Miss Campbell, du är så vacker ikväll..." sa Justin och fångade en hårslinga som redan rymt från min håruppsättning och la den bakom mitt öra, jag rodnade.
"Efteråt, så ska du få din present", log Justin och jag la huvudet på sne, "Du har redan hyrt denna limosinen, och redan offrat ditt privatliv för att gå på denna dumma balen med mig, du kan inte ge mig något mer", sa jag och skakade på huvudet.
Justin såg roat på mig, "Jag kan ge dig allt..." sa han.
Jag suckade, jag tyckte inte om att han la så mycket pengar på mig.

När vi väl gjort entre till balen så såg vissa på oss med stora ögon, Justin och jag gick hand i hand och han letade med blicken över lokalen, "Vi kanske kan leta upp Ryan och dom?" sa Justin och jag nickade, "låter bra."
Samtidigt som jag svarat på hans fråga så såg jag Amber stå på dansgolvet med en kille i sina armnar, det måste vara Ryan, "där är dom", sa jag och nickade mot dansgolvet, Justin följde min blick och vi började gå mot dom.

"Hej Amber", sa jag när vi nådde fram till dom, hon vände sig mot mig och hon log stort, hon var vacker, hon hade på sig en svart aftonklänning, hennes hår var fint uppsat och hon var sminkad som en modell, Ryan hade på sig en klassisk kostym och såg bra ut.
"Hej, shit vad vacker du är!" fnittrade Amber och släppte Ryan som hon dansat med.
"Åh, tack! Det är du med!"
"Hade du en bra födelsedag?" sa hon och jag slängde en blick mot Justins håll, han stod och pratade med Ryan.
"Ja!" sa jag och log, "Jag fick en bil av pappa! Du kan aldrig fatta vilken jag fick!"
Amber såg på mig med stora ögon, "VILKEN!?"
"EN NISSAN SKYLINE!!" jag nästan skrek och hon såg lite oförstått på mig, jag kunde inte klandra henne, hon visste ingenting om bilar, "det är en snabb och snygg bil", sa jag och himlade med ögonen hon log, "Jaha, vi får ta en tur en dag!" Jag nickade ivrigt, "ja!"
"Hur går det för dig och Ryan då?" sa jag när vi börjat gå mot den lilla baren, "Åh, det går faktiskt bra", sa hon och nickade, "Han är jätte rar. Hur går det för dig och Justin?"
Jag ryckte på axlarna, "Jag tycker om honom", sa jag och log, "väldigt mycket."
Hon log, "Ja, han är en fin kille."
Jag nickade, "fast... det känns som om vi går för fort fram... Jag menar vi har varit... tillsammans, eller vad man ska säga typ en vecka, men jag tycker om han så mycket."
Amber log, "Så länge det inte stör dig att det går för fort fram, spelar det ingen roll!" sa hon och jag nickade, hon hade rätt.

 
 
 
När jag hörde introt till Bryan Adams song Heaven så fick jag gåshud direkt, jag letade med blicken och fann Justins blick, han såg redan på mig, jag gick bort till han fort och tog hans händer, "Jag älskar denna sången!" sa jag och drog med mig honom till dansgolvet.
Han log, och tog mig i sin famn, jag la mina armar på hans axlar och mina händer i hans hår, han log och la sina händer på mina höfter och drog mig närmare sig och sänkte huvudet och gav mig en mjuk kyss, "du är så vacker.." sa han.
Hans mjuka läppar mötte mina igen och en glädje stöt for igenom mig, jag lutade mitt huvud mot hans axel och vi fortsatte dansa till min favorit låt.
"Var du på din bal förra året?" sa jag efter ett tag, han skakade på huvudet och jag såg upp på honom, "Varför?" mumlade jag och han såg mig i ögonen med ett snett leende, "Jag hade inte tid, plus.. Det var inte min bal, jag går inte på denna skolan längre." sa han och jag nickade.
"Har din födelsedag varit trevlig?"
Jag nickade, "Väldigt, Justin."
"Jag längtar efter när jag ska ge dig min present", sa han och jag log, "Jag har fått tillräckligt idag", sa jag och himlade med ögonen, Justin log, "Ta det lungt, det är ingen bil."
Jag log, "VIlken tur, för då hade jag blivit tvungen att vara arg på dig... Och jag känner verkligen inte för att vara arg på dig."
Han skrattade och jag såg länge på honom, han såg bort från mig med ett leende och han såg lite road ut, "vad är det som är så roligt?" sa jag.
Justin såg ner på mig, "Det står ett par killar där borta och kollar på din bak..." sa han sänkte sina händer och mitt hjärta började dunka, "jasså?" mumlade jag och han skrattade, släppte mig, "Vill du gå ut och ta lite friskt luft med mig?" sa han och jag nickade, "Visst", sa jag och tog hans hand, vi gick igenom folk massan på dansgolvet, flera människor stirrade på mig och Justin och våra sammanflätade händer, jag var orolig för att detta skulle komma ut i pressen.
 
På baksidan av hotellet fanns det en stor fontän, och en liten park, Justin log, "Så romantiskt", flinade han och jag skrattade.
Vi gick hand i hand bort till fontänen i mörkret under tystnad, Justin satte sig ner på en stenmur och klappade på platsen bredvid sig, jag flinade och satte mig ner bredvid honom, och korsade benen, Justin släppte min hand och la händerna i knät, "Har du det trevligt?" log han och såg på mig lite blygt, jag tappade andan av att se hans mjuka leende, hans bruna ögon gjorde så att allt inom mig smälte, "ja..." sa jag och fladdrade med ögonen, han är så jävla snygg.
Justin såg bort från mig, "Jag med." sa han och nickade, "Jag tänkte att du kunde få din present?"
Jag himlade med ögonen, "har du med dig den?" sa jag och han nickade.
Jag fnittrade, "Jag älskar ditt fnitter..." mumlade Justin och satte sig närmare mig, och la ena armen om mig, och gav mig en mjuk puss på kinden.

"Ge mig min present nu, jag vill veta vad du köpt till mig", sa jag och han log, han la sin hand i innerfickan på sin kavaj och drog ut en hyfsat platt och fyrkantig låda, jag kunde inte urskilja färgen i mörkret, men det såg ut som turkos, lådan hade en vit rosett runt sig och jag kunde läsa vad det stod på lådan, Tiffanys.
Jag suckade, "Justin..." började jag.
"Shh.." sa han och räckte mig det, "Jag hoppas du tycker om den."
Jag såg bara på lådan i hans hand och skakade på huvudet, "det måste varit dyrt."
Justin skakade på huvudet, jag såg det i ögonvrån, jag såg upp på honom i ögonen, "Jag kan inte ta emot den."
Justin suckade, "du har inte ens sätt det än, snälla öppna.." sa han och han såg så ledsen ut i mörkret, jag suckade, tog lådan ifrån honom öppnade den sakta och andan föll ur mig, "Justin... Den är så vacker.." sa jag.
 
 
"Justin..." sa jag igen och såg upp på honom, han log, "tycker du om den?" sa han och höjde på ena ögonbrynet, jag såg ner i den lilla tiffany boxen och log, i boxen låg en nyckel i silver, dekorerad med små diamanter, det kan väll inte vara riktiga? "Jag älskar den...! Men Justin, det är inte riktiga diamanter va?"
Han skrattade, "Klart det är." sa han och la armen om mig, jag stirrade på honom, "Nu kan jag verkligen inte ta emot den...!" sa jag och skulle precis stänga igen lådan innan han stoppade mig, han log mjukt mot mig, "Snälla, ta emot den för min skull, jag kunde ju inte snåla på din sjutton års dag", sa han och skakade på huvudet.
"Men du behövde ju inte köpa något till mig som kostade en förmögenhet! Jag kan inte ta emot den!" 
Han log ledsamt, "Du tycker inte om den.." sa han och nickade, jag skakade på huvudet, "Det gör jag visst, men Justin den måste varit dyr!"
Justin himlade med ögonen, "Jag har pengar Kimberly."
Jag suckade, "Här jag hjälper dig sätta på dig det."
Justin tog lådan ifrån mig och tog upp halsbandet i sina händer, la ifrån sig lådan och såg på mig, "vänd dig om", log han och jag gjorde som han sa, jag drog undan mitt hår och höll upp det, han la försiktigt halsbandet runt halsen på mig, och knäppte det, "Så.." sa han och sedan kände jag hans andetag mot min nacke, han kysste mig mjukt, "Vill du..." mumlade han och kysste min nacke igen, och sedan mina nyckelben, "Gå" *kyss* "Hem?" *Kyss*
Jag nickade, vände mig om snabbt slängde armarna om honom, och kysste honom på läpparna, jag lutade mig alltför mycket på honom, så han tappade balansen och föll bakåt med mig i famnen, jag skrek till och Justins rygg mötte den blöta gräsmattan, vi båda brast ut i skratt, "aj", sa han och försökte andas men vi bara fortsatte skratta.
Jag hävade mig upp på armbågarna och såg på honom, "Fick du ont?" flinade jag och han skrattade, "lite..." sa han och skrattade, sträckte på huvudet och kysste mig, jag besvarade hans kyss med ett leende men drog mig snabbt tillbaka och reste mig upp, "du blir ju blöt om du ska ligga där hela kvällen", sa jag och han flinade, la armarna bakom huvudet och jag brast ut i skratt.
Trots mitt skratt så kände jag ett hugg inom mig när jag såg honom ligga på gräsmattan utsträckt och jag insåg inte hur mycket jag ville ha honom.
Jag rodnade, tittade bort, "ska vi gå?" sa jag och han reste sig upp slutligen och jag skämdes, det går för fort fram, tänkte jag.

 


Kommentera! :)

1 kommentarer

Johanna

01 Mar 2013 17:52

grattis bieber !

Kommentera

Publiceras ej