you're my disease, chapter 22 - atlanta

10kommentarer

Jag log och reste mig upp och kysste honom, "tatueringar är väldigt sexigt..." mumlade jag och kysste honom han stod stilla och besvarade mina kyssar, "jasså?" sa han och kupade sin ena hand om min kind.
"mhm.." mumlade jag och han skrattade.
"Kom vi går ner och äter." sa jag med ett leende.
 



Justins perspektiv:


"Well, jag tycker att du borde presentera henne för oss", sa Scooter och flinade jag log lite generat. "Nej... Inte än, hon kommer tycka att ni är skumma", sa jag retsamt och Kenny kastade sin vatten flaska mot mig och jag fångade den, "Ha-ha", sa Kenny, "du är så rolig."

"Hur länge har ni varit tillsammans då?" sa Scooter och jag tänkte till, "Vad är det för datum?" 
Scooter flinade, "21 Juni", sa han och jag log, "en månad om två dagar", sa jag och drog handen genom håret.

"Men det är ju länge! Jag tycker att du borde ta med henne hit en dag!" sa Scooter och såg sig om runt i studion, ja det hade varit trevligt.
"Har din mamma träffat henne?" sa Alfredo och jag nickade, "två gånger tror jag, men inte speciellt länge, vi brukar oftast vara hemma hos henne", sa jag och tog fram mobilen, "Kan någon tidsskillnaden till Stratford?" mumlade jag.
"Dom är tre timmar efter", sa Scooter snabbt och jag såg på klockan, den var 6 på kvällen här, så det skulle inte vara sent att skriva till henne, "Fråga Kimberly om hon vill komma på middag nu på fredag när du ändå ska tillbaka hit! Kom igen Justin, det hade vart jätte trevligt!"

Jag såg på dom länge, utrycklöst. Att ta med min flickvän till mitt crew var verkligen ett steg för mig, jag brukade inte göra det ofta, för mitt crew var min familj, och inte bara det utan om hon kom in i mitt crew skulle allt bli så mer seriösare mellan oss, och jag ville det, men det betydde också att det fanns en chans att median skulle kunna få tag på det, och jag ville inte komma ut med Kimberly i media, för jag ville inte att fotografer skulle jaga henne, och hennes familj, jag ville inte att det skulle förstöra henne, "Vad händer om det kommer ut i pressen?" mumlade jag allvarligt och såg på Scooter.

Scooter blev allvarlig i ansiktet han med, hela stämmningen i rummet förändrades, "Jadu Justin, är du beredd med att komma ut med henne?" sa han och höjde på ögonbrynen, jag var tyst, "Nej, jag vill inte att det förstör henne..." sa jag och suckade, "Vad ska vi göra?"
Scooter harklade sig, "Det är inte bara upp till dig, och oss, utan du måste prata med henne och hennes föräldrar, för om ni kommer ut med ert förhållande betyder det att det kommer snokas i hennes förflutna..." Jag stirrade tomt framför mig, "Dom har väll inget att dölja?" sa Scooter seriöst och jag kliade mig i nacken, tänkte på bilolyckan Kimberly berättat om, hennes liv i Toronto. "Nej." ljög jag, dom kunde inte gräva så djupt om henne, det var ju nästan omöjligt.
"Dåså... Om du tar med henne hit, så fixar vi det utan att någon märker det, det bästa vorre nog om du stannar kvar här I Atlanta och åker inte hem, och på fredag så tar hon flyget hit och Alfredo hämtar upp henne på flygplatsen", sa Scooter och nickade.
Jag tvekade och såg på Alfredo som log, jag skakade på huvudet, "Nej, hon känner inte han", sa jag och drog handen genom håret, suckade.
"Har du något val?" sa Alfredo.
"Jag kan klä ut mig?" sa jag och log snett, Scooter skakade på huvudet, "inte värt risken..."
"Om din mamma kommer hit med henne?" sa Kenny och Scooter slängde en blick på honom, "Det är ju smart..." muttrade Scooter, "Justin Biebers mamma anländer till Atlanta med en okänd tjej."
Jag nickade, "du har rätt..." sa jag och såg på Alfredo, "Fine. Så här gör vi, Alfredo går in och möter upp henne och medan jag väntar i bilen utanför", sa jag, "Vi gör det så eller inte alls."
"Justin sluta vara en sådan barnrumpa, bry dig lite om hennes säkerhet", sa Scooter och jag såg surt på honom, Kimberlys säkerhet var allt jag tänkte på, "Jag tänker ju på hennes säkerhet, och om något händer, vill jag vara där." sa jag bestämt och gick fram till Alfredo, "Vill du göra det?"
Han nickade, "visst, du får bara... visa lite fler bilder på henne", log han och jag skrattade till, "Sure."

"Ska vi åka tillbaka till hotellet?" sa Scooter efter ännu en timma i studion, jag hade inte fått mycket gjort, men jag orkade inte riktigt bry mig, min nya cd believe var klar och hade släppts för ungefär en vecka sedan, folk var som galna efter den, believe hade toppat flera listor.

"Ja visst", sa jag och reste mig upp.
 
När jag precis lagt mig i sängen och såg att klockan var halv tolv tog jag fram min mobil och ringde Kimberly över skype, hon svarade snabbt, "Hej det är Kimberlyyy!" hörde jag henne svara och jag log.
"Hej Babe", mumlade jag, "det är Justin, hur är det?"
"Hej, det är bra med mig, hur är det med dig?"
Jag log, "det är bra med mig... Du jag tänkte fråga dig... På fredag morgon, vill du ta flyget hit till Atlanta?" sa jag.
Hon var tyst ett tag, "Ehm... Jag tror inte jag får..." sa hon lite nervöst.
Jag nickade, "Du kan väll komma? Mitt crew vill träffa dig, och jag står för alla kostnader", sa jag och släckte nattbords lampan så det blev mörkt i rummet.
"Jag vet inte... Du kan inte alls stå för kostnaderna..." mumlade hon och jag uppfattade en osäker ton, "Är du hemma?" frågade jag.
"Mm", mumlade hon.
"Ge telefonen till din pappa, jag kan fråga", sa jag och log.
Hon suckade, "Okej", sa hon och jag blev lite illa till mods, "Vänta", sa jag, "Om du inte vill komma, så behöver du inte...." sa jag och blev lite ledsen över att hon inte ville följa med.
"Jo, Jo jag vill", sa hon och jag hörde hennes fejkade glädje, "Har någinting hänt Kim?" sa jag och satte mig upp i sängen, hon suckade i luren, "Vi är med i tidningen.. Eller du är med i tidningen och dom misstänker att du har en flickvän.." sa hon och jag kände bröstet sjunka, åhnej.
"Vart har du läst det?" sa jag och hoppade upp ur sängen, "Hollywood", mumlade hon,"jag kan läsa", sa hon-
"Beliebers, pop fenomenet Justin Bieber verkar inte vara singel längre!" sa hon med tung röst, "Justin Bieber har på sista tiden ägnat mycket tid hemma I stratford, Kanada trots att han har mycket jobb i Atlanta, han har flera gånger sätts på flygplatsen den senaste veckan då han åkt fram och tillbaka mellan Stratford och Atlanta. Kan Justin Bieber skaffat sig en ny flickvän hemma i Stratrod? Vem är tjejen som fått vantarna om allas våran favorit Bieber? Hmmm...."

"Det finns inga bilder på dig?" sa jag.
"Nej... Bara på dig", mumlade hon, "Jag visste att vi inte skulle gått på balen tillsammans", muttrade hon.
"Säg inte så", sa jag och la mig ner i sängen igen, "det står bara att jag åker jätte mycket fram och tillbaka, det behöver inte betyda att jag har en flickvän."
Hon var tyst, "men du har en..." sa hon.
Jag suckade, "Jag saknar dig..." sa jag tyst och slöt mina ögon, vi hade inte träffats på tre dagar snart, det kändes länge, och vi skulle inte ses föränn på Fredag, vilket var om tre dagar, 6 dagar ifrån varandra. Jag saknade henne så.
"Jag saknar dig med.. När kommer du hem till mig?" sa hon.
Jag log, "Det beror på, om du får komma hit, så ses vi på fredag, annars blir det torsdag", sa jag.
"Du ska få prata med pappa", sa hon.
Det var tyst i luren ett tag, jag hörde hur ljud i bakgrunden och hörde sedan hennes pappas röst som frågade vem det var, "det är justin" hörde jag henne säga.


Jag sommnade med ett leende den natten, för Kimberly fick komma med på Fredag, och stanna ett par dagar, men på ett villkor, att vuxna skulle vara med och vi skulle inte dela säng.
Jag gick med på hans vilkor och vi la på, det kändes bra att Ethan börjat acceptera att jag och Kim är tillsammans, trots att han var sträng så tyckte jag om honom, han var bara beskyddande, och efter allt Kim gått igenom, förstod jag honom, jag hade varit precis likadan.
Jag låg länge och tänkte på Kimberly, jag var glad över att jag mött henne och allt längre vi kom in i förhållandet och började berätta saker för varandra så insåg jag hur seriöst vårat förhållande blev allt mer och mer, och det gladde mig. För jag visste, trots att ingen av oss sagt någonting, så älskade jag henne, jag ville vänta med att säga det för att inte skrämma iväg henne, vänta till det rätta tillfället.
Och jag ville inte säga det till henne över telefon för första gången, för jag tyckte inte om att slita på orden Jag älskar dig.




Kimberlys perspektiv:
  "Klockan är 11:23, vi landar strax i Atlanta på hartsfield jackson, var vänliga och sätt på er säkerhetsbälterna och.." jag slutade lyssna, jag tittade ut genom fönstret och såg den vackra staden Atlanta, det var första gången jag kom till USA, förförsta gången någonsin och jag får se vackra Atlanta. Det var soligt ute, till skillnad från i Kanada där det regnade.
 Justin hade köpt första klass biljetter till mig i ett lyxigt flygplan, jag hade åkt flyg förr, men inte så här lyxigt, jag satt inte bredvid någon utan fick två säten för mig själv på högra sidan av flygplanet, vid fönstret, jag blev så glad när jag såg det.
Flygturen gick snabbare än väntat, strax slog flygplanets däck i marken och det började pirra i min mage, jag saknade Justin så.

När jag tagit mina väskor så letade jag med blicken efter Alfredo, jag hade sätt han på ett par bilder Justin visat mig, och jag blev lite orolig för att jag inte skulle känna igen honom, eller han inte känna igen mig.
Men tillslut såg jag Alfredo Flores, han hade på sig ett par gråa jeans, ett par svarta sneakers, svart skjorta och en mörk grå mössa, han mötte min blick och log osäkert, jag log stort mot honom och gick fram till honom, "Hej, du är Kim va?" sa han lite nervöst, jag log och nickade, "japp", sa jag och räckte fram handen och vi skakade hand.
"Gött, jag är Alfredo! Justin har snackat mycket om dig! Alla vi har sätt fram emot att få träffa dig!" sa han och log.
Alfredo såg vänlig ut, han såg ut att vara jämnlång med Justin om inte en aning kortare, han hade en mörkare hy som såg hur mjuk ut som helst, ett par snälla nalle ögon och ett gulligt leende, honom kommer jag komma bra överns med, det vet jag.
"Jasså? Han är en riktig pratkvarn... hoppas ni inte blir besvikna nu bara", log jag och han skrattade, "nejdå! Ska du ha hjälp med väskorna?" sa han och tog dom, väntade inte på ett svar.
"Men..." började jag men han hade redan börjat gå, "bäst att jag tar dom, annars blir Justin sur", log han.
"Är han här?" sa jag och mitt hjärta slog fortare, Alfredo skrattade lätt, "ja, han är ute i bilen och väntar med Kenny."
Jag började gå fortare, och han skrattade till igen, "du går snabbt i klackskor", sa han och jag såg på han lite generat, "Vart är bilen?"
Alfredo log och pekade mot en vit Rangerover som stod på parkeringen, alla rutor var svarta så jag kunde inte se in.
Dörren öppnades, och till min besvikelse var det inte Justin som sted ut, utan en lång och stor mörk man i kanske 35 - 40 års åldern, jag antog att han var Kenny.
"Hejdär!" sa han och räckte mig handen, "Jag är Kenny", log han och jag tog hans hand, "trevligt att träffas Kenny! Jag är Kim!", sa jag glatt, "här, ge mig väskorna så slänger vi in dom där bak, och du hoppa in i baksätet innan Justin blir aldeless tokig, jag bad honom att sitta och vänta för säkerhets skull", jag log lite generat och öppnade dörren där bak, och tittade in desperat, och mötte Justins blick, jag satte mig snabbt ner och stängde dörren efter mig.
 
Justins hår var fixat, hans frisyr påminde mig om Elvis Presleys hår, han hade på sig ett par mörka jeans, en svart jacka med pälskrage, och en svart hoodtröja under, han log lättat mot mig, "Hej babe", sa han och vi omfamnade varandra, jag andades in hans doft och log, "Hej.." sa jag och han släppte mig samtidigt som framdörrarna öppnades, han gav mig en mjuks kyss sedan lät han mig sätta på mig säkerhetsbältet, "Gick allt bra? Fick du dina väskor? Gick allt bra?" frågade han med iver i blicken jag log, "Jadå", sa jag och nickade, "Tack ännu en gång för det här", sa jag och han blinkade med ena ögat.

Framme vid Renaissance Atlanta Midtown Hotel, så gick vi in genom garaget, Justin hade dragit på sig en mössa och luva, "gå nära Alfredo och inte mig", sa han tyst till mig när hissen plingade till vid våran våning, jag nickade och ställde mig tätt brevid Alfredo, och Justin tog ett steg bort från mig, Kenny gick ut först såg sig runt omkring, "Ingen är här!", sa han med ett leende och justin drog av sig luvan på en gång och tog min hand, "kom", sa han och slängde min väska över axeln och vi började gå snabbt.
Han drog med mig in i en stor svit och sa snabbt hejdå till Alfredo och Kenny.

Han släppte mina väskor vid dörren och vände sig om och såg på mig, drog mig nära sig och kysste mig, jag besvarade hans kyss villigt och han log mot mina läppar, "Gud som jag saknat dig..." mumlade han när han dratt sig undan, "Kom, jag kan visa dig runt..."

Sviten hade ett litet kök, ett stort badrum och ett stort sovrum, med två stora sängar, jag såg på sängarna och satte mig ner, "Två sängar?" sa jag och höjde på ena ögonbrynet, han la händerna i fickorna, "ja... din pappa ville inte att vi skulle sova i samma", sa Justin och jag himlade med ögonen och la mig ner i sängen.
Samtidigt knackade det på dörren, "Justin!? Det är Scooter!" Justin suckade, "Ja?" ropade han tillbaka och satte sig i sängen bredvid mig, jag drog handen över hans rygg samtidigt som jag satte mig upp jag med, "Vad är det?" ropade Justin.
"Ska ni komma ut eller sitta i sviten hela dagen?" ropade Scooter och skrockade.
Jag log, "Hela dagen!" ropade Justin och vi började skratta, "gå och öppna", mumlade jag och reste mig, Justin gjorde som jag sa, "Vi vill träffa henne", hörde jag Scooter säga till Justin i dörröppningen, jag ställde mig bredvid Justin och la armen om honom, och Justin öppnade dörren mer så att jag kunde se Scooter, "Hej", log jag stort och Justin släppte dörren när Scooter såg mig, "Hallå där! Jag är Justins manager, Scooter!" sa han och räckte mig handen, jag log, "Hej! Jag är Kimberly Campbell!", sa jag med ett snett leende, "Åh det är så roligt att få träffa dig, Justin här har inte kunnat sluta prata om dig sedan ni blev tillsammans, för någon dag sedan så kunde han inte sova, han sa att han saknade dig så mycket", sa Scooter med en retsam ton och såg på Justin, jag såg på han jag med, Justin såg ner på marken och såg lite generad ut, "aw... så söt du är", sa jag med ett skratt och justin rodnade, "jaja", mumlade han, och jag tog hans hand, log mjukt mot han.
"Är du redo för att träffa min galna familj?" log han och jag skrattade, blev lite orolig för hur många dom är, "Javisst!" sa jag och Scooter skrattade till glatt, "dåså! sätt fart turtur duvor!" han vände på klacken och började gå, Justin himlade med ögonen och vi började gå efter honom vi med.

"vilka är här?" sa Justin och såg på Scooter när vi gick in i hissen.
Scooter flinade, "alla."
Justins grepp om min hand hårdnade, "Allvarligt? Jag sa ju att-" Scooter avbröt honom, "Sluta gnäll.."
Jag såg oroligt på Justin men han tittade inte på mig utan rakt fram, "hur många är alla?"
Justin harklade sig, "Well, vi har Ryan, Ryan Good... Han är typ världens roligaste människa någonsin, han är som en liten almän manager för allting, han brukar hjälpa mig med scenkläder..." log Justin, "sedan har vi Scooter här och hans flickvän Carin. Sedan Har vi Alfredo och Kenny", sa Justin och tänkte efter, okej 5 stycken hittills, "Vi har min mamma, Allison Kaye, hon är typ som Ryan..."
"Sedan har vi Jan också", log Scooter mot mig, "Justins sång coach..." 
Jag nickade, "det var inte så många", sa jag, och Justin skrattade, "Tro mig, dem kommer att kännas som trettio..." 
Scooter skrattade, och hissdörrarna öppnades, ännu en gång drog Justin på sig hood tröjan och släppte min hand med en sorgsen blick.
Jag log lite beklagande, det var något vi fick leva med, vi kunde inte visa våra känslor för varandra hur som helst, och det var jag beredd på att offra, bara jag fick vara med Justin.

Scooter och Justin gick och pratade om någonting, och jag såg bara på Justin, såg på sättet han rörde sig, hur han svängde med kroppen när han gick, hur han ibland såg sig själv i små speglar och fixade sitt hår, när Scooter och han slutat samtala började han nynna och jag log, jag var tok kär i den här pojken, när vi gått igenom halva hotellet, som det kändes som, så kom vi fram till hotellets resturang, Scooter höll upp dörren för mig och log, "damerna först!" sa han och Justin skrattade till, såg sig omkring och tog min hand, och inne i rummet såg jag att det var en stor resturang, mitt inne i lokalen så var det två stora bord som var uppsatta bredvid varandra och människor satt omkring, jag kände igen Justins mamma som reste sig upp när hon såg oss, jag kände igen Kenny och Alfredo också.
"Åhh, ni är här!" log Justins mamma och jag rodnade.
Pattie sträckte ut armarna mot mig och omfamnade mig, jag blev lite förvånad men jag tyckte om det, "Hej hur är det Kimberly?" log hon och jag log tillbaka vänligt, "det är bra med mig, hur är det med dig?"
"Bara bra!" sa hon och släppte mig, hon vände sig till Justin och gav han en puss på kinden och jag såg de ljusrosa läppstiften blev kvar, jag log, "du har lite läppstift på dig", sa jag och Justin såg förvånat på mig, "va?" sa han förvånat, jag fnissade och torkade bort dig medans han log.
"Hej Justin!" sa en mörk röst och vi båda vände på huvudet, och jag höll på att tappa hakan bokstavligt, hakan mot golvet, Uscher Raymond stod framför mig.
 

hmmm, och nu då? Kommentera vettja! :)

10 kommentarer

vad bra

04 Mar 2013 18:12

va bra aaaa!

Camilla

05 Mar 2013 07:42

Shit vad bra!! Du är ju typ nästa novell skrivaren!! Wow...såå sjukkktt bra!!! Hoppas det kommer mer snart! :)

Nelly

05 Mar 2013 17:00

Jätte bra! ååh när kommer nästa !!! :')

anonym

05 Mar 2013 17:12

braa! :D

Tee

05 Mar 2013 17:18

Okej jag måste säga att jag har läst mer än 70 noveller och den här är den bästa,du upptaderar bäst av alla och skriver som....?jag vet inte har inte ord men du är bäst längtar till nästa :)

Felicia

05 Mar 2013 18:52

shit vad braa !!!!!! :))))

Emmy

05 Mar 2013 19:51

åh du skriver så bra!

Johanna

05 Mar 2013 20:31

Shit vad bra! Jag undrar vad som händer här näst! MEEER! :D <33333

mia

06 Mar 2013 18:55

meerreeererrer!!!!

Anonym

07 Mar 2013 14:26

mer<3

Kommentera

Publiceras ej